fredag 29 juni 2007

rapport från rosenskottens möte i tisdags

Mötet började med några inledningsord av Barbro Sundback, presentation samt soppa. Barbro poängterade att visioner alltid behövs inom politiken och att man skall våga vara crazy. Efteråt började vi diskutera varför man blivit politiskt intresserad och valt att gå med i ett parti. Martin poängterade att han var med i politiken för att ta ett ansvar, han ser det som väldigt utvecklande på ett personligt plan. De andra framhöll ofta att man ville lära sig mer om politik, vilket man också tror att andra vill, men då det ofta är ett stort steg att gå med i ett politiskt parti, och då speciellt sossarna, för att man framställs som kommunister. Dessutom kan det vara svårt att veta vad man tycker som ung och man tror att man måste köpa ett helt koncept då man går med i sossarna.

Att gå med i ett politiskt parti slår nog en riktigt inte, man blir ofta helt ställd inför tanken att göra något mer än att gnälla med sitt politiska engagemang.

Politiker borde därför ges större möjligheter att synas och höras i skolorna samtidigt som de unga som är engagerade i ett politiskt parti även måste synas och höras för att visa att det finns unga. Då politiker skulle komma ut i skolorna skulle unga få en bättre bild av de olika partiidealen och vad politikerna gör. Det diskuterades också att det ofta finns ett behov av diskussionsgrupper i skolan där man får tala allvar. Elevrådens status anses vara för låg då de till exempel inte ges tillräcklig tid i högstadiet. Elevrådets roll är också ofta väldigt oklar, man vet inte vilka möjligheter man har, vilket leder till att hela grejen känns meningslöst då inga fräscha idéer kommer upp, man gör ju ändå alltid som man gjort. Ett första steg kunde vara att ge mötena mera pondus genom att inte hålla dem på rasterna och att lärarresursen får fortbildning. Skolorna är trots allt den bästa arenan att nå unga då den når alla.

Sedan fortsatte diskussionen att handla om vilka frågor som intresserar unga. Åsikterna gick lite isär på den punkten, men deltagarna menade ändå att små frågor i de ungas närhet ofta känns mer naturliga att engagera sig i och ha åsikter om, medan man sedan inte ser kopplingen till politik, det är ju så svårt då det anses vara så stora frågor som behandlas där. Alla var överens om att samhällsengagemanget ofta väcks i högstadiet eller i början av gymnasiet då man också kan börja bli mer ideologiskt medveten och intresserad. I tonåren intresserar dels frågor nära en och dels stora globala frågor. Det är dock svårt at köpa en hel ideologi och bli likriktad, det är kanske inte så lätt att förstå att inom varje ideologi finns olika falanger.

Att välja socialdemokraterna var naturligt efter en tids engagemang då man insett att vi har en större grund och mer funderingar och ett längre perspektiv. Då man är ung så är det också lättare att hoppa runt i ungdomsförbunden och de tär bra om man är öppen och vågar prova sina vingar i flera partier. Trots detta är det lätt att man anses bli stämplad då man går med, och då speciellt om man går med i sossarna, det enda partiet till vänster på Åland. Men ofta då man frågar varför det skulle vara så hemskt att vara med i socialdemokraterna så får man inget vettigt svar, och det bevisar hur ytlig kritiken är.

Hur man skall locka unga med i politiken hade deltagarna också många smarta förslag på. Det konstaterades vara smart att driva enfrågor, som miljöfrågorna. Om ungdomsgruppen jobbar med dessa inom till exempel olika projekt, gärna med internationell betoning, kan man locka till sig unga. Man måste dock vara medveten om att Ålands politik är väldigt lokal och att ett visst navelskåderi nog finns.

De som varit aktiva inom partipolitik på fastlandet har märkt att partiaktivitet ofta går i arv från mor eller far, kanske delvis via diskussioner vid köksbordet. Det gör det också lättare att börja aktivera sig själv. Det är också vanligt att de unga partiaktiva siktar på en karriär inom partiet. På fastlandet har partiernas ungdomsförbund blivit administrativa organisationer och ideal glöms bort. De har blivit kalkylerande där endast några är med och bestämmer. Det är viktigt att diskussionen hålls igång på konstruktivt sätt. Här lyssnas det mer pga. småskaligheten, t.ex. har rosenskotten bra gehör i styrelsen. Öppenhet, debatt är viktigt för att få förtroende hos ungdomarna, medan myglande och kohandel skall undvikas. Det är också viktigt att man kan komma snabbt in i allting. Socialdemokraterna på Åland måste vara breda. Det är viktigt att retorik och verklighet stämmer överens, ex. i demokratifrågan… Det är lätt att glömma bort i den politiska vardagen, det borde vara ett medborgarperspektiv.



************************



nu är jag på väg hem från jobbet. skall fara till bomarsund över helgen med avstickare till geta på poesi och visor. en syster från fastlandet är med och läser upp sina alster.

Inga kommentarer: