you made my day

"suck. hej, hej. suck."

you made my day.

hmm... jag skulle ju läsa euroopalaisen hallinto-oikeus boken

ja, jag gick hem tidigare för att läsa i förvaltningsrättsboken på finska. Skall göra mitt bästa för att förstå vad som står där, och för att göra det måste jag läsa högt för mig själv. 44 sidor. Men det blev facebook för hela slanten istället.

Idag glömde jag i min tankspriddhet min plånbok bredvid datorn i biblioteket. Jag fick hjärtat upp i halsen. Tänk om någon hade snott den! For hit och dit till olika ställen innan jag fann den. Skönt. Någon ärlig vänlig själ hade lämnat in den till bibliotekstanterna och -farbröderna. Det finns ärliga människor. TACK för det.

Sen var jag till bibbacafé och prata lite och läsa lite ålandstidning. Konstaterades att dagens studerande pratar om att gå till skolan när man menar universitetet... Någon gång i början av studierna berättade jag att jag skulle gå på lektion till en statsvetenskapsgamyl. Hon rynkade på näsan... Och sade högtidligt att man inte har några lektioner utan föreläsningar, inga prov utan tenter och ingen skola utan universitet.

Dagens vackra ord: "ingalunda" sagt av ollas-karl i nyan. Tack för påminnelsen!

vichyvatten och grynost

Vichyvatten var nåt som pappa drack och som smakade bläk. Grynost var mammas grej som smakade bläk. Nu gillar jag till och med båda. Blev biten av grynost på valborg hos sofia i uppsala. Hon hade det på smörgåsar. Vichyvatten var det enda vettiga alternativet att dricka till lunchen på Gotland. Annars fanns det bara läsk, och det har jag lite svårt med. Och förvånansvärt nog så var det uthärdligt och så märkte jag ju att det släckte törsten riktigt bra. Så nu börjar jag väl konsumera det här också.

Invasion

lägenheten invaderad av svenskar stop fyra sov över här inatt stop de hade en förfest som slutade vid två stop jag ville sova vid klockan tolv stop det är inte alltid roligt att bo tillsammans med andra stop

over and out

katterna

och så är vi där igen: katten. Katten, katten, katten och jag blir förundrad i timtal. Jag leker, jag pratar och jag glömmer världen runt omkring mig.

Vår Snutta fick en Molli som blir allt större. Springer, går ut på jakt tillsammans, leker och mollar mest hela dagen.

Studenthälsan, SHVS i Åbo

Åbo -> Brändö -> Mariehamn för tandläkare

Av flera olika anledningar besöker jag studenthälsan i Åbo ganska ofta. Idag var det en stelkrampsspruta som skulle in i min arm. Tänk! Tio år sedan sist, vart tar tiden vägen?

Hälsovårdaren som tog emot mig hette Eliisa och hade konstigt nog en namnskylt där det stod Eliisa Lintunen och hälsovårdare. Alltså ingenting om terveydenhuoltaja (finska för hälsovårdare). Hon pratade perfekt svenska utan att det lät som finlandssvenska. Jag blev liiiite misstänksam. Nåja, jag berättade om mina problem med sura uppstötningar och magvärk på senaste tiden och hon föreslog mandel. Sedan frågade hon lite sådär allmänt om hur jag mår och trivs i Åbo, sådär som hälsovårdare alltid gör.

Sen så såg hon att jag kom från Brändö och då berättade hon att hon flyttat från Åland för tre veckor sedan. Ahaa... det var därför hon pratade som hon gjorde tänkte jag. Nåja, det här var lite av en solskenshistoria när det gäller det mottagande jag fått på SHVS i Åbo.

Då man ringer dit för att beställa tid kan det hända att en telefonssvarare går på och meddelar mellan vilka tider man kan beställa tid för besök. På finska. Om man då hade turen att ringa på den tiden då man får beställa tid så får svarar de YTHS terveydenhuolto ajanvaraus. Vad svarar man då? Och vilket språk använder man då? Första gången jag ringde dit försökte jag på min knaggliga finska att få fram något. Det gick sådär.

Väl styrkt av min tutors upplysningsord om att det man skall få service på svenska på studenthälsan provade jag på svenska nästa gång. Svaret jag fick var puhutko suomea? pratar du finska? Jag försökte då en gång till på min stappliga finska få fram det jag ville. Det gick sådär.

Den tredje gången var jag taggad till tusen när jag ringde: jag skulle banne mig prata svenska! Och till min lycka fick jag det. Men sjukvårdaren svarade på finska.

...och desto längre vågade jag inte gå. Förrän förra veckan då jag spelade som om jag inte kan finska alls, jag ställde mig helt oförstående till sjuksköterskans kommentarer. Då gick hon och hämtade en annan sköterska. Som tur var var hon inte sjuk/mammaledig/på semester just då.


Och därför kanske ni förstår varför min Brändökompis for till Mariehamn för att gå till tandläkaren. Hon kan inte prata finska.

musik och PÄNGAR del II

tiderna ändras. det är inga unga som satsar på jordbruk på Brändö idag. Det är inte så romantiskt som det hörs i den här texten. Unga tjejer tycker att skärgården är det tråkigaste som finns, det händer ju ingenting här, utbildar sig på universitet och flyttar bort. Några av killarna blir kvar och jobbar på sjön. De som inte är intresserade av jakt och fiske känner nog inte samma känsla. och det är skit att det är så!

man måste kunna leva och försörja sig med en universitetsutbildning/ högskoleutbildning! Inte bara som lärare eller kapten. Det finns nog ändå där någonstans djupt inne en rot av ön. Jag märker att jag är mycket mer rotad än mina kompisar. Brändö ÄR världens medelpunkt och det var där jag tappade min första tand och där så skall jag spotta ut den sista. Vad det blir däremellan återstår att se...

det är tomas andersson wijs tandmetaforer. honom lyssnar jag konstant på. och känner igen mig och berörs och skrattar och gråter om vartannat. och är beroende med.
känslorna kommer fram bäst för mig då låtarna är på svenska, man behöver tänka mindre då.

nu skall jag hem och äta.

musik och PÄNGAR

jo. jag tycker om musik. att lyssna på. och att sjunga tillsammans ibland, det höjer stämningen och skapar en gemenskapskänsla.

här kommer alla känslorna på en och samma gång. det är sådan musik jag tycker bäst om. men nu inte gyllene tider så mycket. min syster avgudar dem och har alla deras skivor, och några av per gessles. jag är lite skeptisk till dem. det är nog främst per gessle som jag får dåliga vibbar av. tror att han är en diva. fast jag har ju aldrig träffat honom. men han har ett stort hus i härnösand med jättehöga staket runt. och så har han en hotell där. som turist kan man säkert tänka sig att det är tufft och coolt att ha bott på hans hotell. och det är ju det han vet. han utnyttjar det och mjölkar ut så mycket pengar som möjligt av sitt kändisskap.

det där med pengar ja. är lite paradoxal.

i grunden tycker jag att det är fel med stora inkomstskillnader, och utvecklingen mot att de rikare blir rikare och de fattigare fattigare oroar mig.

jag vill inte att brist/överflöd på pengar skall begränsa en individs möjligheter och rättigheter. det gör det idag. se på de terminsavgifter som tas vid en stor del av världens universitet.

men det kan också vara så att den rika inte är välkommen i alla kretsar. i vissa kretsar (alternativa?) är det norm att man ständigt är pank och tvingas leva på ingenting. man går klädd i second hand/loppis kläder inhandlade för en spottstyver för tre fyra år sedan... roskisdyker på nätterna för att få sin mat.
så tänk sen om man är uppväxt i en välbärgad familj och skall vara i de kretsarna... konstigt. fast kan väl tänka mig att det händer då medlemskap i dessa kretsar ju måste vara den perfekta tonårsrevolten.

men jag tror inte på något kommunistiskt system med medborgarlön för alla. man skall kunna arbeta hårt och tjäna pengar på det.

min pappa har med svett, tårar och sitt levnadssätt förtjänat sitt, mitt och min systers levebröd för flera år framåt. han började fiska när han var sju och har hjälpte till på gården. när han slutade skolan, 14 år gammal så fortsatte han med det livet, tillsammmans med sin mamma och pappa. syskonen hade flyttat till sverige eller var på sjön.
Pappa har ingen arbetstid. det finns ingen gräns mellan fritid och arbete. allt tillhör livet. så var det när han växte upp bland alla i åva. Pengar förtjänade man tillräckligt, men timpenningen var och är nog fortfarande låg. Ibland har man mer eller mindre tur. Näten rycker mer eller mindre när man tar upp dem, grönsakerna gror mer eller mindre. Ibland kan man nästan helt försörja sig på kött, ibland måste man köpa i butiken. men fisk behöver man aldrig köpa. det går inte ens att köpa färsk fisk i brändö ahl.

to be continued.

oj, vilket kalas!

jo. jag anlände med tåg kl 18 till Karis tågstation. Där träffade jag S som jag aldrig sett förut, men som kände igen mig... Haha.

vegetarisk mat serverades snart på borden och jag åt längst av alla. sen höll jag "tal" till Melles ära och gav henne Tärningsspelaren. Hoppas att hon tycker om den.
Jag badade bastu med ett gäng nakna karlar och det var läskigt. fast jag hade underkläder på mig...

Och så pratade vi och jag fick lära mig en massa om fotografering som jag aldrig vetat förut och nu är jag helt inne på det hela, men jag är ju helt inne på det mesta så får se hur det går...

Och pratade till halv sex och fnittrade till.... jag vill inte tänka på hur mycket klockan var då, men sov sen djupt till halv elva.

Och for till Fiskars och fotograferade där mycket i en lång stund och det var kul och så köpte jag ett lönnlövshårspänne som jag kan sätta upp hela håret med och jag är så glad över att Melle visade mig stället.

Och for hem med Annika och det var snällt att få åka bil med henne och skönt att slippa nojsiga tåg.

Och melles pappa liknar en filosof och jag skulle nog vilja prata mer med honom och hoppas att jag får träffa honom igen och prata om hans forskning.

Och deras trädgård.

Jag kände mig hemma, och lugn och jag fick vara som jag är. Tack.