EMO

Under festivalen satt en kille för sig själv på kvällen då banden spelade. Han såg lite sentimental ut så jag frågade om allt var okej. Han svarade att han var Emo. Jag hade aldrig hört talas om vad det betyder så han svarade att det betyder att man är emotionell.

Mia Hanström (www.bloggen.fi/miah) menade att det mer är en lite pessimistisk självreflekterande grupp, man går inåt och fokuserar på sig själv. Det är tydligen väldigt populärt att vara det nuförtiden. Kolla in den typiska Emoklädseln på http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Emo_fashion_kid.png och du finner sedan ganska många unga i din omgivning som ser ut på det viset.

Wikipedia berättar också att termen emo härstammar från 1980-talets hårdrockspunk som skapades i Washington D.C Nuförtiden anses emo vara rock musik med emotionella texter eller som texter som skapar känslor whos lyssnaren. Men emo är mer än bara musik, det handlar även om klädsel och personilghet.

När det kommer till mode är det tighta jeans på både kvinnor och män, långa pannluggar i sidobena, svart rakt hår, tighta t-skjortor med bandnamn på (eller andra designade t-skjortor), slitna converseskor, glasögon med stora svarta skalmar.

Som Emo är man till personlighet och attityd så ofta känsliga och man visar sina känslor, är blyga, inåtvända och ofta tysta. Man skriver poesi, där förvirring, depression, ensamhet och ångest kommer fram. Orsaken är att världen inte förstår författaren. Man referear till hjärtat, mörka adjektiv och är oroade över tiden och kärlekens oåterkallighet.

"life is pain" är ett vanligt tema.

Emomusiken kritiseras för att vara enkel, man behöver inte kunna spela så bra osv.. Modet anses vara pinsamt och om subkulturens medlemmar påstår man att de endast låtsas leva ett hår, bittert livn är de egentligen lever ett bekvämt medel- eller överklassliv. Det anses främst vara frågan om melodramatiska, själupptagna tonåringar som ägnar sig åt att skriva dålig poesi och spenderar mycket tid på MySpace.

Så nu vet jag (och ni).