Hejsan Bloggen!
Jag har kommit till Utica, staden där Linda studerar i år. Det är en ganska deprimerande stad - många butikslokaler står tomma i centrum som om de väntar på en grundlig renovering av en driftig entreprenör.
Jag ser inte mycket av staden här. Som collegestudent lever man sitt vardagsliv på campus till 100%. Dagen börjar med frukost på Strebel caf. Det känns som en hotellfrukost - frukt, godis, läsk, äggröra, bagels, rostbröd, brownies, juice, glass, sandwiches, yoghurt, oatmeal (sån där gröt i påse som man kokar i tre minuter), flingor, våfflor. Ja väldigt mycket att välja mellan. Man går dit på lunch och på middag också. Det är lika mycket att välja på då med: sandwiches, wraps, sallader... Och så varm mat. En varm vegetarisk rätt. På menyn står alltid pizza, hamburgare och pommes frites.
Linda bor i en "Suite" ungefär som en cellbostad i studentbyn, men utan kök. Det finns ett kök på Lindas våning - men inget kylskåp - så hon lagar ingen mat, kokar bara te på kvällarna. Hon delar rum med världens sötaste och sympatiska tjej, Waan (uttalas som one), som kommer från Thailand. Hon köper sina kläder på barnavdelningen. De delar dusch och wc med en annan tjej. De andra som bor här är amerikaner som skriker mycket. Jag får sova i Lindas säng och Linda sover på soffan i hallen. Mycket snällt. Jag sover och läser. Idag läste jag Night av Ellie Wiesel.
Jag var på en av Lindas kurser imorse. Den hette Interpersonal Commuication. Det kändes som en blandning mellan gymnasiet och högstadiet. Men kursen riktade sig också till första årets studerande. Föreläsaren var väldigt personlig och hade konstiga skämt. Om folk i Arkansas. Han gjorde sitt bästa att berätta varför studier i kommunikation är så viktigt. Förstaårsstuderandena fnittrade åt hans skämt.
Vi var till posten idag. Det tar ungefär 20 minuter att gå. Det är väldigt långt här. Vinden ilade och pinade mina stackars lår. Sen åt vi på en mexikansk restaurang där guacemolen var väldigt rinnig och smakade diskmedel. Staden tänker inte på fotgängare här; trottoarerna var oskottade. Vid en korsning där man skulle trycka på en knapp för att komma över kunde man inte komma åt den pga. en snöhög. Det är ganska mycket snö här nu, en halv meter blötsnö. De saltar väldigt på gångarna här vid college så det säger plask, plask när man går här. Och det är väldigt skitigt på golven här.
Jag var på universitetsbiblioteket här. Man får godis där vid disken. Det tycker jag var lite trevligt. Mattanterna känner igen Linda och undrar hur hennes resa varit. Mannen på internationella enheten, Uncle Dan, håller sig uppdaterad med vad som händer med de 80 utbytesstudenter som finns här. Såklart vet han allas namn. Det gör professorerna/lärarna också. Om man går dit så måste man räkna med att ärendet tar hälften av tiden, resten går åt till att prata om ditt och datt. De tar emot en hela tiden.
Ja. Det är mycket som är olikt här vid det här universitetet. Men något mer kommer jag inte på just nu. Jag far ifrån USA på måndag. Det är ju jättesnart!
fredag 23 januari 2009
tisdag 20 januari 2009
Tampa
Jag och Linda har varit i Tampa i tva och en halv dag nu. Vara couchsurfarhostar (kolla in couchsurfing.com) ar valdigt trevliga och snalla. de har tagit med oss pa rundtur har i omradet. Kvinnan ar svenska.
Forsta kvallen var vi pa countrybar. Jag provade pa tjurridning dar inne. Det var roligt. Linda gjorde ocksa det och maste nog saga att hon var en naturbegavning, men konstigt vore det ju annars; hennes familj har tjurar.
Igar var vi pa rundtur i Saint Petersburg, en liten stad vid vattnet. Inga skyskrapor i downtown. Sen for vi till en fritidsbatshamn dar vi at god mat och gick langs stranden och sag fina snackor. Sen for vi till en annan strand som var en never ending story - den fortsatte hur langt som helst. Jag skulle ha kunna gatt dar hur lange som helst men Linda hade ingen jacka och det blaste en del. Vi hittade fina snackor dar. Det var en drakflygardag dar pa stranden och det var helt otroliga drakar de hade: flygplan, fiskar, cylindrar med Usas flagga och cylindrar med fargglada monster. Och sadana med langa, langa svansar.
Idag ar det minnesdag for Martin Luther King Jr. De hade parad till hans ara. Ingen dalig parad som nagot luciatag, utan de marscherar dansar, ger bort parlhalsband och kastar godis. Parlhalsabanden ar i klara farger, gront, lila, rott, blatt, silver, guld. ibland just med parlor och ibland med lite andra former. Lite langre och lite kortare. Typiskt krasa, skrapsaker. Vissa hade och fick helt enormt manga, sakert uppemot 30 runt halsen. Sen for vi till ett traskomrade och sag lite runt dar. Det var fint och varmt och nagra faglar sag vi ocksa.
Imorgon far vi till Lindas place, vi flyger forst till New York (over Hudson River) och far sedan med tag till Utica. Det blir roligt att aka tag har, ar lite trott pa greyhound bussarna nu. Nu dusch och NattiNatti.
Forsta kvallen var vi pa countrybar. Jag provade pa tjurridning dar inne. Det var roligt. Linda gjorde ocksa det och maste nog saga att hon var en naturbegavning, men konstigt vore det ju annars; hennes familj har tjurar.
Igar var vi pa rundtur i Saint Petersburg, en liten stad vid vattnet. Inga skyskrapor i downtown. Sen for vi till en fritidsbatshamn dar vi at god mat och gick langs stranden och sag fina snackor. Sen for vi till en annan strand som var en never ending story - den fortsatte hur langt som helst. Jag skulle ha kunna gatt dar hur lange som helst men Linda hade ingen jacka och det blaste en del. Vi hittade fina snackor dar. Det var en drakflygardag dar pa stranden och det var helt otroliga drakar de hade: flygplan, fiskar, cylindrar med Usas flagga och cylindrar med fargglada monster. Och sadana med langa, langa svansar.
Idag ar det minnesdag for Martin Luther King Jr. De hade parad till hans ara. Ingen dalig parad som nagot luciatag, utan de marscherar dansar, ger bort parlhalsband och kastar godis. Parlhalsabanden ar i klara farger, gront, lila, rott, blatt, silver, guld. ibland just med parlor och ibland med lite andra former. Lite langre och lite kortare. Typiskt krasa, skrapsaker. Vissa hade och fick helt enormt manga, sakert uppemot 30 runt halsen. Sen for vi till ett traskomrade och sag lite runt dar. Det var fint och varmt och nagra faglar sag vi ocksa.
Imorgon far vi till Lindas place, vi flyger forst till New York (over Hudson River) och far sedan med tag till Utica. Det blir roligt att aka tag har, ar lite trott pa greyhound bussarna nu. Nu dusch och NattiNatti.
måndag 19 januari 2009
Orlandotankar
Orlando och omradet vi bodde i var tydligen farliga om natterna. Young ladies like you shouldn't be walking alone when it is dark. Sa sa en vakt vid Disneys Animal Lodge resort till mig.Darfor fick jag skjuts till hotellet, men det gick ej som Ingrid trodde; vakten bara stod och glodde tills han plotsligt med en smart tyckte att vi skulle ga nar vagen inte var gjord for Disneybilen som jag akte med. Jag fick en ficklampa av honom. En Maglite. Jag ville ga tillbaka med den dagen darpa men det gick ju inte for jag skulle fara da. Sa det blir ett trevligt reseminne.
Och han var forvanad over att jag gatt tva kilometer. Det ar langt har. Alla kor ju bil. Forutom de som inte har rad (las: svarta och latinamerikaner). De aker med Greyhoundbussarna med oss. Bussarna ar alltid forsenade. Folk pratar faktiskt med varandra pa bussarna. Fast man inte kanner varandra sen forut. Onskar att det vore mera sa i Finland. Med oss kommer nagra fram och undrar var vi ar ifran, vad vi gjort, vad vi ska gora...
Vi spelade arton hals minigolf i jungeltema. Det var mycket roligt. Hotellet vi bodde pa var som ett hotell/motell fran road tripernas hollywoodfilmer. Det hade tydligen varit slagsmal dar nara var dorr. Vi at buff'e pa en restaurang med nastan bara mycket feta amerikaner. De har god bananpudding har, med bananrora och nagon slags kaksmulebottenish. Jag har ocksa provat cheesecaken har. Efter mycket moda och stort besvar lyckades jag hitta den pa en restaurang i Savannah. Servitrisen berattade for sina kollegor om det hela och fick det lata som om jag farit runt i hela USA och letat och nu till slut hittat den. Sen berattade hon om det till ett par som satt dar pa restaurangen. Jag gav henne mycket drix. Det ska man gora har. Ungefar 20 procent. Gratuity. Ibland star det pa kvittona hur mycket 20 procent gratuity ar och hur mycket det blir for 15 och for 25.
Och han var forvanad over att jag gatt tva kilometer. Det ar langt har. Alla kor ju bil. Forutom de som inte har rad (las: svarta och latinamerikaner). De aker med Greyhoundbussarna med oss. Bussarna ar alltid forsenade. Folk pratar faktiskt med varandra pa bussarna. Fast man inte kanner varandra sen forut. Onskar att det vore mera sa i Finland. Med oss kommer nagra fram och undrar var vi ar ifran, vad vi gjort, vad vi ska gora...
Vi spelade arton hals minigolf i jungeltema. Det var mycket roligt. Hotellet vi bodde pa var som ett hotell/motell fran road tripernas hollywoodfilmer. Det hade tydligen varit slagsmal dar nara var dorr. Vi at buff'e pa en restaurang med nastan bara mycket feta amerikaner. De har god bananpudding har, med bananrora och nagon slags kaksmulebottenish. Jag har ocksa provat cheesecaken har. Efter mycket moda och stort besvar lyckades jag hitta den pa en restaurang i Savannah. Servitrisen berattade for sina kollegor om det hela och fick det lata som om jag farit runt i hela USA och letat och nu till slut hittat den. Sen berattade hon om det till ett par som satt dar pa restaurangen. Jag gav henne mycket drix. Det ska man gora har. Ungefar 20 procent. Gratuity. Ibland star det pa kvittona hur mycket 20 procent gratuity ar och hur mycket det blir for 15 och for 25.
tisdag 13 januari 2009
Savannah, Orlando, Pinellas Park
Jag far inte kolla min mejl pa den har datorn, men kanske ar det ok med blogg, det sa hon inget om iaf.
Jag och Linda ska just fara fran Savannah. Har har vi slappat och gatt runt och sett pa hus och sa.
_______________
Vi har varit i Orlando. Vi har farit till Tampa nu.
Savannah kommer att finnas i mitt minne lange an tror jag. Pga av Megan, hon som vi bodde hos forst. Hennes jordnara filurliga satt finns lange kvar.
Sedan flyttade vi till Twelwe Tribes. Ett kristet community med 65 medlemmar som delar ekonomi, vardagen, arbete och tro. de lever i kristendom 24 timmar om dygnet. Kvinnor klar sig enkelt, tackande och har svallande langt har i hastsvans. Mannen sag "normala" ut de hade jeans och skjorta med valansat har i en hastsvans och skagg. De har bon eller samling varje kvall klockan sju da de sjunger och dansar ringdans. Sangerna handlar om Yashua, Jesus, och man ber med handerna upp mot skyn och share sina tankar spelar trumma, gitarr och piano. De tycker att den vanliga kristendomen utvecklats i fel riktning och vill ga tillbaka till rotterna och betonar gemenskapen. Det fanns manga kyrkor i Savannah.
Idag sag jag vita sma kors framfor en kyrka fran bussfonstret. De hedrade de som "dott" i de 3100 aborter som genomfors varje dag i Florida.
Kissimee bodde vi i sen. det var nara Disney World men in the middle of nowhere. Bara saker for turister dar: hotell, restauranger, gift shops, minigolf, seveneleven. Inga andra bodde dar.
Jag och Linda ska just fara fran Savannah. Har har vi slappat och gatt runt och sett pa hus och sa.
_______________
Vi har varit i Orlando. Vi har farit till Tampa nu.
Savannah kommer att finnas i mitt minne lange an tror jag. Pga av Megan, hon som vi bodde hos forst. Hennes jordnara filurliga satt finns lange kvar.
Sedan flyttade vi till Twelwe Tribes. Ett kristet community med 65 medlemmar som delar ekonomi, vardagen, arbete och tro. de lever i kristendom 24 timmar om dygnet. Kvinnor klar sig enkelt, tackande och har svallande langt har i hastsvans. Mannen sag "normala" ut de hade jeans och skjorta med valansat har i en hastsvans och skagg. De har bon eller samling varje kvall klockan sju da de sjunger och dansar ringdans. Sangerna handlar om Yashua, Jesus, och man ber med handerna upp mot skyn och share sina tankar spelar trumma, gitarr och piano. De tycker att den vanliga kristendomen utvecklats i fel riktning och vill ga tillbaka till rotterna och betonar gemenskapen. Det fanns manga kyrkor i Savannah.
Idag sag jag vita sma kors framfor en kyrka fran bussfonstret. De hedrade de som "dott" i de 3100 aborter som genomfors varje dag i Florida.
Kissimee bodde vi i sen. det var nara Disney World men in the middle of nowhere. Bara saker for turister dar: hotell, restauranger, gift shops, minigolf, seveneleven. Inga andra bodde dar.
lördag 10 januari 2009
Washigton D.C. och ocksa Virginia fast jag inte trodde det och sa nu Savannah
Hej Bloggen!
Mycket har hant sen sist. Bara roligt faktiskt.
Idag och inatt for vi med buss fran DC till Savannah. Tva byten. Det forsta masta vi vanta jattelange vilket resulterade att vi blev forsenade till det andra vilket resulterade i mera vantande. Vi pratade med tva aldre herrar som var trevliga. Av han ena larde jag mig att knyta sjorovarmossa av en sjal, du vet. Av den andra fick jag tre frimarken till ett vykort jag skickade hem fran en plats i mitt i ingenstans. Vi bytte dar och de hade en militarbas dar. Valde ett kort pa den. Hon i kassan lovade att ge det till the post man, det fanns ingen brevlada dar. Pa ett annat stalle fanns en skylt pa dorren in till restaurangen: shoes and shirt required. Bussen var tva timmar forsenad, vi var sammanlagt pa resa i 14 timmar. Savannah ar fint och manskorna ar trevliga. Valdigt hjalpsamma och nyfikna ocksa.
Pa turistbyran fragade de hur lange det var till var nasta buss gick. De trodde inte att vi ville stanna har... Nar vi sa att vi skulle bo hemma hos en som bodde i ett lila hus kunde han direkt peka ut det pa kartan. Det ser ungefar ut som ett Pippilangstrumphus fast i lila. Megan heter hon som vi bor hos och hon ar coool.
Det ar valdigt vackert har, paminner lite om Uppsala men med mer parker och mer konst. Har finns ett konst och design college som paverkar staden mkt. 130 000 invanare. Vackert.
Mycket har hant sen sist. Bara roligt faktiskt.
Idag och inatt for vi med buss fran DC till Savannah. Tva byten. Det forsta masta vi vanta jattelange vilket resulterade att vi blev forsenade till det andra vilket resulterade i mera vantande. Vi pratade med tva aldre herrar som var trevliga. Av han ena larde jag mig att knyta sjorovarmossa av en sjal, du vet. Av den andra fick jag tre frimarken till ett vykort jag skickade hem fran en plats i mitt i ingenstans. Vi bytte dar och de hade en militarbas dar. Valde ett kort pa den. Hon i kassan lovade att ge det till the post man, det fanns ingen brevlada dar. Pa ett annat stalle fanns en skylt pa dorren in till restaurangen: shoes and shirt required. Bussen var tva timmar forsenad, vi var sammanlagt pa resa i 14 timmar. Savannah ar fint och manskorna ar trevliga. Valdigt hjalpsamma och nyfikna ocksa.
Pa turistbyran fragade de hur lange det var till var nasta buss gick. De trodde inte att vi ville stanna har... Nar vi sa att vi skulle bo hemma hos en som bodde i ett lila hus kunde han direkt peka ut det pa kartan. Det ser ungefar ut som ett Pippilangstrumphus fast i lila. Megan heter hon som vi bor hos och hon ar coool.
Det ar valdigt vackert har, paminner lite om Uppsala men med mer parker och mer konst. Har finns ett konst och design college som paverkar staden mkt. 130 000 invanare. Vackert.
söndag 4 januari 2009
oh so
Hejsan Bloggen!
Nu ar jag i Washington D.C. sitter pa hostellets internetdatorer. Det ar en bra stammning. Kanns skont och vemodigt att lamna NY. Var en helt sjukt stor stad, inser man nu nar man kom hit. De 10 georgierna som vi bodde var lite speciella de med. En av killarna sa var valdigt oppen och delade av sig sjalv. De har inte den kroppsliga distansen till varandra. Han hade valdigt mycket energi vilket uttryckte sig i strippande och annan obscen dans - fast han kom inte sa langt, laten tog slut. De kan vara valdigt kroppsligt nara varandra, ungefar som man ar med familjemedlemmar. Men anda var jag nog lite forvanad nar just han helt plotsligt lag ovanpa mig. Utan att det skulle vara nagot SADANT mellan oss. Men det blir ju lite speciellt nar man sover 15 personer i en lagenhet med sovplatser for atta.
Lindas kompisar har valdigt svart att bestamma nagot och att komma igang med att borja att fara, ja du vet. Sa blir skont att vara bara med Linda i ett ganska langt tag nu. Anda sa tyckte jag om dem sa det blir skont att traffa dem igen i Utica. Speciellt Lindas room mate tyckte jag om. Hon utstralade ett valbehovt lugn dar i den smatt kaotiska lagenheten med nojs och skrammel sent pa natterna.
Hejda bloggen, nu ska jag fara och kopa chips, allt gott,
I
Nu ar jag i Washington D.C. sitter pa hostellets internetdatorer. Det ar en bra stammning. Kanns skont och vemodigt att lamna NY. Var en helt sjukt stor stad, inser man nu nar man kom hit. De 10 georgierna som vi bodde var lite speciella de med. En av killarna sa var valdigt oppen och delade av sig sjalv. De har inte den kroppsliga distansen till varandra. Han hade valdigt mycket energi vilket uttryckte sig i strippande och annan obscen dans - fast han kom inte sa langt, laten tog slut. De kan vara valdigt kroppsligt nara varandra, ungefar som man ar med familjemedlemmar. Men anda var jag nog lite forvanad nar just han helt plotsligt lag ovanpa mig. Utan att det skulle vara nagot SADANT mellan oss. Men det blir ju lite speciellt nar man sover 15 personer i en lagenhet med sovplatser for atta.
Lindas kompisar har valdigt svart att bestamma nagot och att komma igang med att borja att fara, ja du vet. Sa blir skont att vara bara med Linda i ett ganska langt tag nu. Anda sa tyckte jag om dem sa det blir skont att traffa dem igen i Utica. Speciellt Lindas room mate tyckte jag om. Hon utstralade ett valbehovt lugn dar i den smatt kaotiska lagenheten med nojs och skrammel sent pa natterna.
Hejda bloggen, nu ska jag fara och kopa chips, allt gott,
I
fredag 2 januari 2009
Nju jork
New York moments:
bo i en helt nyrenoverad, fin lagenhet utan mojlighet att reglera vattentemperaturen i duschen - antingen for varmt eller for kallt
inte se frihetgudinnan, ga upp i empire state building eller se den stora bollen pa nyarsafton
vara forkyld
-10 grader celsius
nu ska jag kla pa mig och fara och se lite skyskrapor och ett museum om indianerna. Och acceptera att jag inte kan ga pa toaletten pga igenstoppning
bo i en helt nyrenoverad, fin lagenhet utan mojlighet att reglera vattentemperaturen i duschen - antingen for varmt eller for kallt
inte se frihetgudinnan, ga upp i empire state building eller se den stora bollen pa nyarsafton
vara forkyld
-10 grader celsius
nu ska jag kla pa mig och fara och se lite skyskrapor och ett museum om indianerna. Och acceptera att jag inte kan ga pa toaletten pga igenstoppning
New York, New York
Hejsan bloggen.
Williamsburg var jattefint, rent, konstnarligt, vackra manniskor, oforstaligt manga cafeer, barer, restauranger. Och nagra judar.
Nyar firades pa restaurang vi sex med en nota pa 436 dollar. Allt for mycket alkohol for de andra, trangsel, konfetti och ballonger i luften, partyhattar, kronor som anvandes i tva timmar och sedan slangdes bort.
Jag har upplevt nagra New York moment sen sist:
De kallar toaletterna for rest rooms
I vissa toaletter sa spolar det automatiskt nar man stiger upp
New Yorks tunnelbana ar ett giller som tar lange att forsta, med manga undantag, reparationer, droppande fran taket, biljettautomater dar man kan valja engelska, franska, spanska och kinesiska som sprak
Mcdonaldsskylten i China town ar skriven med kinesiska tecken ocksa
Servitoren pa en malaysisk restaurang med en kackelacka pa bordet blir sur nar man inte ger drix till honom
Williamsburg var jattefint, rent, konstnarligt, vackra manniskor, oforstaligt manga cafeer, barer, restauranger. Och nagra judar.
Nyar firades pa restaurang vi sex med en nota pa 436 dollar. Allt for mycket alkohol for de andra, trangsel, konfetti och ballonger i luften, partyhattar, kronor som anvandes i tva timmar och sedan slangdes bort.
Jag har upplevt nagra New York moment sen sist:
De kallar toaletterna for rest rooms
I vissa toaletter sa spolar det automatiskt nar man stiger upp
New Yorks tunnelbana ar ett giller som tar lange att forsta, med manga undantag, reparationer, droppande fran taket, biljettautomater dar man kan valja engelska, franska, spanska och kinesiska som sprak
Mcdonaldsskylten i China town ar skriven med kinesiska tecken ocksa
Servitoren pa en malaysisk restaurang med en kackelacka pa bordet blir sur nar man inte ger drix till honom
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
