Orlandotankar

Orlando och omradet vi bodde i var tydligen farliga om natterna. Young ladies like you shouldn't be walking alone when it is dark. Sa sa en vakt vid Disneys Animal Lodge resort till mig.Darfor fick jag skjuts till hotellet, men det gick ej som Ingrid trodde; vakten bara stod och glodde tills han plotsligt med en smart tyckte att vi skulle ga nar vagen inte var gjord for Disneybilen som jag akte med. Jag fick en ficklampa av honom. En Maglite. Jag ville ga tillbaka med den dagen darpa men det gick ju inte for jag skulle fara da. Sa det blir ett trevligt reseminne.

Och han var forvanad over att jag gatt tva kilometer. Det ar langt har. Alla kor ju bil. Forutom de som inte har rad (las: svarta och latinamerikaner). De aker med Greyhoundbussarna med oss. Bussarna ar alltid forsenade. Folk pratar faktiskt med varandra pa bussarna. Fast man inte kanner varandra sen forut. Onskar att det vore mera sa i Finland. Med oss kommer nagra fram och undrar var vi ar ifran, vad vi gjort, vad vi ska gora...

Vi spelade arton hals minigolf i jungeltema. Det var mycket roligt. Hotellet vi bodde pa var som ett hotell/motell fran road tripernas hollywoodfilmer. Det hade tydligen varit slagsmal dar nara var dorr. Vi at buff'e pa en restaurang med nastan bara mycket feta amerikaner. De har god bananpudding har, med bananrora och nagon slags kaksmulebottenish. Jag har ocksa provat cheesecaken har. Efter mycket moda och stort besvar lyckades jag hitta den pa en restaurang i Savannah. Servitrisen berattade for sina kollegor om det hela och fick det lata som om jag farit runt i hela USA och letat och nu till slut hittat den. Sen berattade hon om det till ett par som satt dar pa restaurangen. Jag gav henne mycket drix. Det ska man gora har. Ungefar 20 procent. Gratuity. Ibland star det pa kvittona hur mycket 20 procent gratuity ar och hur mycket det blir for 15 och for 25.