Ja, jag är väldigt smart, jag. Jag stannar uppe nu och gör ingenting och ville skriva på bloggen av en orsak jag glömt bort.
Jo, jag såg på en film. Eller egentligen två idag.
Den ena var om en sekreterare med ett stort rättvisepatos (så sades det när stipendier delades ut i gymnasiet) och om hennes rika chef som hon skulle vara anträffbar till dygnet runt. Den filmen hette visst Two Weeks kommer jag på nu. Han sökte henne på hennes personsökare när hon var brudtärna på sin bästis bröllop och det stod att det var emergency. Problemet var att han inte visste vilka slags kläder han skulle ha på sig inför en TV-gala. Det slutade med att hon måste avgöra allt åt honom.
Den andra som hette Broken English handlade om en 30ish ensamstående kvinna som var trött på försökandet att hitta kärleken. Men sen så mötte hon Julien och så blev det så där magiskt. Men ändå hade filmen en påtaglig tragisk underton. Kvinnorna i filmen kunde inte somna utan sömnpiller och/eller alkohol och hade piller för ångestattacker. Det kändes väldigt ledsamt att se att det måste vara så för att klara vardagen. Det blir allt vanligare känns det som. För en tid sen diskuterade Josse och jag att en stor del av dagens studerande/den här generationen klassas som alkoholister.
Och ja, vad ska jag göra i juli?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar