Och berättade jag om papperskorgarnas fåtal och om plastkassarnas icke-ifråfasättande?
Och om sovandet på tåg/tunnelbana?
Och om Hankyo som äger halva hela Osaka - varuhus, hotell, tåg,,,
Och om barnens sång - jag ser en hatt, en sjal, ett par byxor, vems är det ju Inrudusan.
Och om bildtagandet - en neverending story med varierande resultat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar